6/5 Tirans 2:a cert är i hamn. Hon fick en kanonfin kritik av domaren Hans Almgren. Han hittade nog faktiskt alla hennes fördelar och det är så klart roligt. Självklart såg han även någon liten nackdel. Tiran sköter sig utmärkt i ringen ända tills jakten kickar in........Jaktskall/tjut i bästa tik och jag kan säga att det var svårt att visa rörelser med en hund som bara ska i fatt den som är framför......... Slutade som 4 bästa tik och ja, det får jag vara nöjd med med tanke på hur hon inte rörde sig i konkurrensen   Södras läger avlöpte fint! Alla verkar nöjda med arrangemanget. Halen ÄR väldigt fint. Det som man kanske kan gnälla lite över var att det var flera hundgrupper där samtidigt, så det var trångt både i skogen och köket. Det blev lite feltolkningar om boendet, Erik tänkte 20 enkelrum när han bokade, Halen tänkte 20 bäddar. Detta löste sig nästan..... Jenny o Winston fick dela rum med mig, Tira och Bus första natten. Ingen i korridoren sov särskilt mkt kan jag säga. Jenny påstod dock att jag sovit lite....... det hade hon hört! Alla i vår korridor var i alla fall tacksamma över att Lotta och Monika delade rum 2:a natten!!! TACK!! Rent träningsmässigt för min egen del var det bara bra förutom att Buset kom på att man inte måste markera figgar, am kan få belöning ändå. Kändes väldigt stressande eftersom vi skulle tävla en vecka senare. Hon har varit säker i markeringarna fram tills det blev fel. Jag är medveten om att vi borde legat kvar i lösrulle träningen längre, har absolut forcerat den träningen, så nu blir det lösrullar ett bra tag framöver. Snäckan var på kollo hos Monika o Magnus hela helgen, trivdes så klart som fisken i vattnet hos dem, där hon fick alla klapparna och full uppmärksamhet. Jag var lite beredd på att hon skulle tycka att hon flyttat och fått ny familj. Men som tur var ville hon faktiskt följa med hem ändå......   Vid helgens korningen deltog en Twinboxare, Fagin, och det gjorde han med bravur. 561 p kammade han ihop!! Grattis Lotta och Morgan!   Veteranen Wilma med matte Åsa blev uppflyttade till högre kl bevakning!! Efter att Wilma blev uppflyttad till Elit spår gjorde Åsa bedömningen att det skulle bli för tufft med Elit för Wilma, hon började bli gammal och lite sliten helt enkelt. Men inte kunde hon bara pensionera Wilma inte! Så då började de träna bevakning istället och det har de gjort på bästa sätt! Ett sånt team de är, Stort GRATTIS till duktiga Åsa och Wilma!   Debuten för Buset..... Ja vad ska man säga, hunden slutade markera figgar förra helgen. Under veckan har jag kört markeringsövningar vid flera tillfällen. Några ggr har hon skött det utmärkt andra gången bara hånglat upp figgarna och skitit i att ta rullen. Det har alltså inte känts särskilt säkert! I fredags bestämde jag mig för att åka till Nybro och ställa Tira istället för att tävla, sen på lördagen markerade hon åtminstone en figge ordentligt. Och då bestämde jag mig för att tävla..... Hon hittade och markerade bara en figge. Jag blev förvånad över att man får poäng för det!! Men samtidigt glad för att fortsätta. Efter budföringen hade vi chans på uppflytt så då körde vi på. Vi hade precis vad som krävdes, ynkliga 49 p. Den ena domares kommentar vid budföringen "Bus hos mottagaren" på ett annat moment skrev hon "Bus hos föraren" Lite vitsigt, eller hur! Vid platsliggningen var hon lite kvar i budföringen och gjorde ett försök till race till tävlingledaren. Domarna var snälla o gav oss 7,5 med kommentarerna DK av den ena och oro vid nerläggning av den andra. Nu visste jag att uppflyttningen var helt borta, så nu började träningen av föraren. Jag har ju bestämt mig för att bli ett stöd för min hund och vara fokuserad och inte flamsa. Det var nära att jag föll in i gammal vana men hann hindra mig själv. Jag är väldigt nöjd med hur vi genomförde lydnaden, nöjd med  både Buset och mig själv. Visst var det några missar i några moment, men det var verkligen bara hon och jag på plan! Nu ska vi träna massor och förhoppningsvis börjar hon löpa snart, hade ju tänkt para henne, så kan vi tävla igen till hösten!     ******************************************************************************** 5/5 Snart, snart så ska jag skriva lite här.......det är rätt hektiskt just nu!   ********************************************************************************   16/4 Det är bråda tider i Yngsjö......... Ibland känns det hysteriskt med allt som ska hinnas med under april och maj. MH, korning, tävling för Bus, utställning för Tira, SLOs läger, lite kurser.......sen ska man ju hinna träna och inte att förglömma, sköta sitt arbete....... Min tanke var att Snäckan skulle tävlas i Lydnad under våren men det har jag fått skjuta på framtiden, kanske till sommaren-hösten Nu läggs krutet på Buset. Tyvärr missar vi många träningstillfällen i söket här under våren men hoppas kunna träna igen det på lägret. Hon sköter sig fint i söket. När vi är i nya rutor verkar hon tappa orienteringen, ser märkligt ut när hon springer som om hon är vilse. Aja, markeringarna och påvisen funkar och tävlingen är ju i hemma skogen......där bör hon ju inte komma vilse! Tira har tre inplanerade utställningar, får hoppas att det räcker.   ******************************************************************************** 1/4 Så har det gått en tid igen....... Måste börja med att berätta om Roland och Roxie som kämpar på i lägre klass. Förra helgen gjorde de som vanligt ett kanonbra resultat på special delen men missade tyvärr krypet och därmed uppflyttningsmöjligheten. Eftersom Roxie är skotträdd avstår Roland platsen och redan där är ju 50 värdefulla poäng borta..... Denna helgen tävlade de i Kristianstad, som hade fått låna Åhus BK spårmarker. När Roland messade var han hade sitt spår visste jag att det skulle bli svårt. (jag har trott att alla Åhus spår såg ut som det Roland fick, ända till i höstas när Tiran fick en kanonfin hästhage). Strulet hade börjat redan när Roland fick krypa in under taggtråden.......är det lek på G undrade Roxie??!! Inte helt fokuserade hade de i alla fall kommit iväg, spårat på, hittat två pinnar, sen var det mkt strul så Roland valde att bryta. Efteråt hade han fått se spårskissen och konstaterade att Roxie inte var helt fel på det. LITA PÅ HUNDEN, lärde sig Roland!.   Buset har fortfarande inte börjat löpa......Nu har jag hotat henne med tävling, kanske det hjälper........ För vissa räcker det att anmäla så börjar de löpa Men hon är inte helt klar för tävling egentligen, det blir till att ligga i hårdträning om hela söket ska funka. Det är ju många delar.......och fastrulle har vi bara tränat tre ggr än så länge och aldrig i själva söket......   Tobbekursen som jag själv tänkt att gå blev snabbt fulltecknad och vi är flera som hoppas på en repris till hösten. Jag och Buset fick oss ett pass......Timing är A och O.......Röra sig lite rappare......Höja förväntan......Hej och Hå, vad vi tränar på.......ja, jag tränar även utan Buset för att få till den muntliga belöningen rätt. Låter kanske knäppt, men så är det.   I helgen hade SLO träning uppe i Vedema. 4 sökekipage och en spårhund var anmälda. Från Vedema har jag nästa bara dåliga erfarenheter, tycker att det aldrig funkat riktigt bra där. Fast om jag tänker till lite så fick Snäckan 10 på söket i appellklass där och blev ju uppflyttad så helt dåligt har det ju inte varit...... Men minnena av att i just den backen med massor av stora stenar, rullade Snäckan ner när hon var 4 månader och bakom det stengärdet stod Siri och åt snö i stället för att ge sig ut och söka........Oftast har det i alla fall inte varit någon kanonträning, när man bara känt sig nöjd när man åkt hem. Men det är ju nyttigt med ny terräng......Det ser ju helt annorlunda ut jämfört med sandskogen här hemma! Bus hade svårt att ta sig ut på djupet på ena sidan och det blev en del omskick men i det stora hela gick det hyfsat och hon fick träff när hon gjorde rätt. Tira fick spårat.......Spåret var väldigt olikt de som jag själv går......men det var nyttigt inte minst för mig! Hon markerade alla apporter kanonfint, och det är en vinst i sig!     ******************************************************************************** 5/3 Så då har vi varit i huvudstaden på Puppy Of The Year! En häftig upplevelse som jag absolut inte skulle vilja ha ogjord!!!   Efter lite funderande bestämde Gun (som har Jizza) och jag oss för att åka upp. Jag menar, hur stor är chansen att jag någonsin mer föder upp en hund som kvalificerar sig till ett sån evenemang??? Jag menar, hur ofta placerar sig en boxer överhuvudtaget i en BIS-final?! Det mesta av förberedelserna bestod i val av klädsel, vårdad klädsel stod det ju och vårdad tycker jag väl i och för sig att jag är. Snygga jeans kan man väl ha, tyckte jag. Visst, sa klädcoachen Nina, om du har en glittrig top och högklackat........ Ööö, glittrig är jag inte och högklackat är helt uteslutet. Alltså INTE jeans och tur var väl det, för jag hade varit ensam om den benbeklädnaden. (Det fick bli svarta linnebyxor och en för detta tillfälle, inköp tröja, nästan lite silvrig, fast kanske mest grå....)   Jag började resan mot huvudstaden vid 9 på lördag morgon, Gun och Jizza skulle hämtas upp på stationen i Hässleholm. Körningen gick finfint, kanon väder och torra fina vägar. Det kunde ju varit snö och elände vid denna årstiden. När vi väl kom till Stockholm fick min GPS panik (den är av äldre modell och går inte att uppdatera) och började skena, helt hysterisk blev den, eftersom den inte kände igen sig. Enligt den var Gun uppe i 1010 km/h! Som tur är har Gun bott i Stockholm och har lite känsla för var vi var och vart vi skulle. Hade jag varit ensam i bilen hade jag förmodligen gjort GPS:en sällskap och också fått panik. Kvällen och natten spenderades hos Guns syster och svåger. TACK för allt!   Så kom dagen D och det dags att ta sig in till Grand Hotell, nu lånade vi en uppdaterad GPS, lätt som en plätt och i mkt god tid stegade vi in på Grand. Gun träffade genast folk hon kände..... Vi gjorde Jizza hemmastad i medhavd bur och gick för att kolla läget.  När vi stod uppe på balkongen och tittade ner över matsalen, Vinterträdgården, funderade jag mest på var det var tänkt att vi skulle visa hundarna och hur i all världen förbereder man en hund för denna miljön med hög musik, strålkastare mm. Det var inte likt något annat jag varit på. Och det här med klädsel........ALLA var såååå fina, många glittrade i guld och silver,  flera i paljettklänningar och toppar. Några matchade sina hundar på roligt sätt.  Männen hade kostymer så klart. Klockan 13 skulle alla sitta till bords och hinna äta innan det var dags för showen. Allt smakade fantastiskt, godast var nog sconen! Småkakorna var små minikonstverk.....helt unbelievablel!!   Så började det, lottningen var redan klar och det var förtryckt i katalogen. Man började med hanarna och det var ju bra............så jag hann se hur man INTE ska göra. Flera av hanarna var väldigt obekväma i situationen och inte var väl det konstigt. Strålkastare, hög musik, uppe på en scen och massor av människor nedanför som applåderade. Bedömningen gick undan och snabbt blev det dags att gå och förbereda tikarna. Jizza tyckte allt var kul och hälsade glatt på alla som råkade titta på henne, Oh en glad boxer, så roligt, fick jag höra många ggr. Alla samlades i foajén och placerades i den ordning man skulle gå in i. I raskt tempo sprang man in på scenen och ut på andra sidan. Jizzas mottävlande i första omgången var inte där, så hon gick direkt till nästa omgång. När Jizza kom in på scenen och såg allt folk blev hon så lyckligare, verkade tycka, HEJ, är ni här för min skull, ALLA NI!!! Nu fick hon möta en engelsk bulldog........ Hur kul var det på en skala???? Hur stor var chansen att en boxer skulle vinna över en sån??? Hur poppis är inte en sån??? Aja, bulldogen slog Jizza och slutade som 2 bästa tikvalp! Grattis till den och den fina Old English Shepdog som vann hela showen! Kan man då säga att Jizza blev 3:a?????? eller????De var ju egentligen bara 2 som slog henne!!!! (hon mötte ju inte de andra!!!) Jizza skötte sig utmärkt, sprang och stod fint och framför allt trivdes hon med hela spektaklet!   Jag kan inte låta bli och tänka på min gamla Ellen. Hon hade verkligen ÄLSKAT detta! Hon tycktes alltid tro att hon var den enda och framförallt var hon SÄKER på att hon FINAST i utställningsringarna!   Gun fotade så klart och jag tänkte lägga upp lite bilder när jag fått bilderna av henne. MEN nu ringde Gun i eftermiddags och undrade om jag hade hennes kamera i väskan.......det har jag inte! Gun har lagt den ifrån sig och sen har den tydligen utvecklat ben......konstigt att folk inte kan skilja på mitt och ditt!! Så tyvärr inga bilder.....Synd, inte bara för att jag inte kan lägga upp några här, utan de hade varit kul att ha som minne från denna fantastiska upplevelse!!! Gun och Jizza skulle stannade kvar i Stockholm för en veckas semester så vi skiljdes åt utanför Grand. Jag hade räknat med att min GPS skulle känna igen sig i gamla stan, men det gjorde den inte, ytterligare en gång började den skena och jag hade verkligen ingen aning om hur jag skulle ta mig ut på motorvägen. Jag körde omkring en god stund innan jag fick syn på en grön skylt där det stod E4. Kan säga att jag inte brydde mig om att det stod E4N..........bara jag kom ut på motorvägen kunde jag ju vända vid första bästa avfart! Knappt 6 timmar (inkl 2 stopp) senare var jag hemma! SKÖNT!!     *****************************************************   5/2 Så har vintern kommit på allvar........ Attans, hade hoppats på ett snöfritt år. Enligt yr.no skulle det bli kallt i helgen, men nederbörden beräknades till 0,2 mm........Fel, fel drygt 15 cm har det kommit i natt, kanske inget att gnälla över (vet ju att många har mkt mer) men jag hade verkligen hoppats! Hundarna gillar ju snön, men så slipper de ju skott och de rör sig lika snabbt i den. Och det är något av det godaste som finns, i tillsynes helt obegränsad mängd       Jag hade tänkt köra bort på klubben och träna lite lydnad men det får vara så. Det är bitande kallt och vinden är VASS!   ***************************************************** 29/1 Nu har jag börjat skriva lite här flera ggr utan att det blivit något av det...... Mycket har ju hänt så klart, valpträff med R-kullen, en massa träning, jobb, planering av en massa som komma skall mm. Mycket är det, men så är det ju en månad sen sist, lite drygt. Kanske borde jag skriva liten summering av 2011?? Och en del om planer och mål för 2012?! Det får nog bli en annan gång....   Vädret, än så länga har vi ingen snö här hemma, på jobb ligger det någon ynklig cm till barnen glädje och som jag ser det så är det perfekt. De kan åka stjärtlapp och jag kan röra mig obehindrat i skogen!! Vill aldrig mer ha en vinter som förra, denna kommer jag  i och för sig komma ihåg som den när det bara blåste och stormade. Ja, vi har ju februari kvar förståss....... Något som är väldigt positivt är elräkningen den ligger drygt 700:- lägre mot vad den gjorde förra året vid denna tiden!   Ny förkylning med hosta har jag fått (eller, ja, den är 2 v gammal nu), men tycks vara lika envis som höstens som vara de i nästan 2 månader. Det är så tröttsamt! Som tur är har jag lite hostmedicin kvar, ni vet den som gör att man bara faller in i ett rus och sover som en stock. Enda nackdelen är de knäppa drömmarna som verkar komma med på köpet. Ibland är det svårt att veta vad som är dröm och vad som hänt på riktigt. Inte känner man sig särskilt utvilade heller, när man vaknar alldeles kallsvettig ....   Valpträffen med R-kullen var trevlig, 5 av 9 valpar hade möjlighet att komma. Alltid roligt att träffa dem igen. Maggan och Berne kom ner med mamma Zatza och det gjorde det ännu trevligare så klart! Vi började med fika och lite snack och sen körde vi ner till skogen för att spåra. De som gick sina första spår fick vars 2 näringsspår och det fattade de snabbt. Ritza har spåret en hel del och gick ett 300 m spår med vinklar och apporter som hon markerade fint, DUKTIG liten flicka! Håkan har spårat en del men inte lika mkt som Ritza. Han tycker det är väldigt skoj och har väl bråttom, det får vi säkert ordning på. Medan jag förberedde korvgrillningen gick mor och barn på skogspromenad......På bilderna ser det ut att ha gått vilt till med mkt fart och fläng!   Äntligen har det blivit mer kontinuerlig sökträning för Bus och hon har verkligen utvecklats. Hon tycker det är livet och har helt annan motivation och motor än hon hade innan. Hon har börjat med markeringar (något som vissa tyckte var för tidigt att börja med) Nu har hon bevisat att det var det inte. Hon går fler och fler tomslag. När det är kraftig motvind är hon säker, redan på stigen, att det finns ingen figge där, då tror hon inte att hon ska behöva gå ut ordentligt, men det är bara att gilla läget, det är nu lydnadssöket kommer in i bilden! Ja, lydnaden i rutan är ett kapitel för sig......... Hon ska komma när jag kallar, det verkar ha gått fram, så pass att hon glömde ta med lösrullen vid 2 tillfällen på senaste träningen. Jag tror kanske hon var lite trött, för hon klistrade lite på figgen (lite väl närgången och mkt pussande) det brukar hon inte göra. Hon brukar konstaterar och letar upp sin lösrulle, en liten slick kan hon dock hinna med Vi har inte sett att hon avbrutit själva uppletandet av figgen (när hon haft den i näsan) när jag kallat och det är ju bra. då kämpar hon på tills hon hittar. Planlydnaden går också framåt men hon är väldigt lätt störd......har börjat prova en för oss ny metod, får se om det funkar........   För Snäckan är det bara lydnadsträning, fria följet och ruuuutan är det vi fokuserar på just nu.......   Idag har Tira spårat grus, korsat grusväg, in på väldigt kort äng, in i skog med massor av kaninhål och denna fantastiska hund fixade detta galant! Så jäkla duktig, kan knappt fatta det själv!! Ja, och alla pinnarna med in, Det var minst 10 personer och tre hundar som gick över spåret på grusvägen, en del bilar hade också kört där.... Jag är så imponerad över vad hundar kan med sina näsor!!!